ERIKONTOUR.COM
..och erikontour.se egentligen även om jag inte orkat få fart på den riktigt. Så nu tänker jag gå ifrån blogg.se. Inläggen som är skrivna här får väl ligga kvar och skräpa ett tag innan jag kommer på ett smidigt sätt att få över dom till nya bloggen. I morgon drar jag till Abu Dhabi.
Men åter igen:
Instagram: ErikOnTour
En 3:e spelning i Vancouver
Jaha, det är först nu det blir officiellt. En till spelning på måndag, främst för att få bra bilder på en fullsatt arena som jag förstått det. Jag kanske inte har skrivit nåt om det, men dom filmar en konsert i 3D här i Vancouver. Jag hintade i tidigare inlägg om att det skulle annonseras i måndags. Eftersom att det inte gjordes då så struntade jag i att försöka boka om flygbiljetten, Hur ska man nu kunna ändra flyget hem nu..? Antagligen går det inte. Jag får kolla lite med Air Canada, men jag skulle tro att det skulle innebära att jag i stort sett får betala samma pris som för en ny flygbiljett hem. Det är lite trist när man åkt så långt och blir tvungen att missa ett gig.. dessutom när det bara kostar 5$...
Hur som helst, tänkte bara blogga lite kort. Har inga bilder eller så att lägga upp för stunden heller. Igår drack jag i öl hela dagen med Luke från Australien, så idag mår man som man förtjänar. Jag står precis och tvättar, sen ska jag byta rum. Vädret är lite dåligt idag, det har regnat, så vi får se vad det blir av dagen. Jag har tänkt att försöka se lite mer av Vancouver i alla fall.
Skriver snart igen.
E
Några dagar i Vancouver
Ok..! Dags för en uppdatering. Nu har känns det som jag verkligen har landat i Vancouver. Det är en ganska fin stad, mycket vatten och mycket parker. Man skulle nog kunna tänka sig att bo här.. även fast det kallas för Hongcouver..
Om jag ska börja från när jag lämnade flygplatsen i Edmonton. Jag var lite halvsen (tidsoptimist som man är) men det var lugnt, dessutom var flyget försenat. Så när jag står där kommer det en snubbe upp och säger typ "nice tattoos", och så börjar vi surra därefter. Det visar sig att killen och ska till Vancouver för att se Metallica. Anledning att jag väljer att skriva om honom är att jag blev.. imponerad är nog ett rätt bra ord att använda. Killen är 22år gammal (ser visserligen ut att vara typ 32), och kan hur mycket som helst om musik. Mycket om Metallica men ännu mer om musik i Sverige. Han hade koll på allt. Så när han frågar var jag är från säger jag "Gävle, about an hour and a half north of Stockholm", som jag alltid gör. Då säger han "Ah, Gavel, I heard of Gavel". Nära nog tänkte jag. Sen frågar han mig om jag hört talas om Getaway Rock Festival. Ja! Jag bor ju bara 5 minuter därifrån. Tror ni inte killen har full koll på vilka band som spelade vilka dagar. Jag var där alla 3 dagarna, jag hade inte koll. Lustigt. Jag kommer inte ihåg just nu vad han heter men han var från Toronto i alla fall.
Alright, Vancouver. Jag blev rätt sen hit till vandrarhemmet och jag blir alltid lite trött av att flyga. Första dagen, eller kvällen snarare gjorde jag inte så mycket. Igår desto mer. Jag håller på lite med geocashing (googla det om ni inte vet vad det är), så jag började dagen med det. Jag hamnade i nån park där det finns gamla viktorianska hus, väldigt fint. Sen gick jag söder ut mot vattnet och broarna där. Tillslut hamnade jag vid Olympiska Simhallen. Sen knallade jag mot vandrarhemmet igen via en park. Det är jättefint längst vattnet. Det är vatten runt hela downtown egentligen. Till söder har vi False Creek, till väst English Bay och till Nord/nordost Vancouver harbour.
Dagen slutade med att jag träffade Osku från Finland och Camila från Chile. Jag hade hört via James fru Nikkis bror att det är något som heter Chevron Summer Cinema i Stanley Park. Det är egentligen en utomhusbio dit många kommer och lägger sig på filtar i gräset och umgås. Det var trevligt, men det blev lite småkallt mot slutet av filmen. Filmen vi såg heter Labyrinth. Ganska rolig film faktiskt! Kan nog rekommenderas.
James med dottern Elise i Edmonton.
XXX var det jag tänkte på @ flygplatsen i Vancouver.
English bay borde det här vara då. Det var nån restaurang och nåt mer på andra sidan.
Taget från samma ställe.
Solnedgång i Vancouver. I Stanley Park.
Jag, Camila, Osku. Taget från Camilas facebook.
Chevron Summer Cinnema.
Nu har jag suttit här alldeles för länge. Ska dra iväg och käka lunch med en snubbe från Australien jag precis träffade här. Killen hade ninja star som klistermärke på sin laptop. I morgon kommer Matthijs från Holland, även Brad och Ron. Det blir roligt.
E
Idag bär det av mot Vancouver
..eller Hongcouver som dom kallar det här. Tydligen ska det vara mycket kineser där, alltså Hongkong och Vancouver, Hongcouver. :) Vi får se. Men det är några timmar dit. Vi får se om något annonseras på metallica.com idag, i så fall måste jag ta och ringa Air Canada om att flyga hem senare. Om det inte går eller blir för dyrt så åker jag hem på söndag enligt planerna.
Åkte denna på West Edmonton Mall igår. Bra rolig!
Tre loopar.
Ett vattenland fanns det också. Dom hade till och med en bungy jump på typ 30m där inne.
Vattenrutschkanor, det fanns en del. Kolla den där lila i mitten.
James och Nikki. Mitt bland alla butiker ett skepp, en exakt kopia av Columbus Santa Maria.
Edmonton West End Mall var väldigt häftigt måste jag säga. Man hade nog kunnat spendera ett par dagar där. Allt finns: kasino, hockeyrink, vattenland, karuseller, bio, barer, restauranger, hotell samt runt 800 butiker. Det är 570 000 kvadratmeter stort.
Nästa gång jag skriver är jag i Vancouver.
E
Edmonton show #2
Ok, då var det utjämnat. Vi blev erbjudna att vara i snake pit'en igår. Vi tackade nej. Faktiskt. Det kunde inte bli bättre än där vi stod. Så det känns faktiskt bättre. Jag var lite bitter eftersom att det just hade varit roligt att få stå i den snake pit'en en gång men nu valde vi att tacka nej till det. Hade pit'en varit längre in, mer i mitten av scenen så hade det varit jävligt coolt.
Gigget igår var bättre än första. Vi hade lite bättre platser, mer kontakt med bandet. Det var riktigt roligt. Lars kom ut ett par ggr. Jag fick lite energidryck spottad på mig, och sedan muggen. Jag tror jag har 3-4 muggar hemma. Ja, klart som fan att jag sparar dom! Jag fick bra respons av James vilket alltid är roligt, sen var Rob ner ett par ggr och gav oss en hi5. Det var helt klart en jävligt bra konsert. Sen filmade dom under hela konserten. Dom filmade lite under första gigget också men inte alls lika mycket. Jag vet inte om det också var därför bandet var mer taggade, fast jag tyckte nog att publiken var bättre också.
Ron framför några lastbilar. 48st totalt.
Jag framför Rexall Place som för övrigt är Edmonton Oilers hemmaarena.
Jag och Wayne Gretzky
James och jag vid räcket inne i Rexall Place. Enkelt att ta sig längst fram.
Det tog emot men jag köpte tillslut denna extremt fula t-shirt. Blev tvungen.
Jag har haft det bra hos James här i Edmonton. Vi kom nyss hem från en brunsch hemma hos några vänner till honom. Lite grillat med några bira i solen kan man inte klaga på. Det är 30 grader varmt här och strålande sol. Snart är nog planen att vi ska dra till West Edmonton Mall, Nordamerikas största mall och typ världens näst största eller nåt sånt. Tydligen brukar det vara sjukt mycket folk där men det skulle vara kul att se det i alla fall.
I morgon eftermiddag bär det av mot Vancouver. Det ska bli skönt med några dagars "ledighet". Vi får se vad jag hittar på där.
Skriver snart igen..
E
Edmonton show #1
Erik vs Snake pit, 0-1
Jag lyckades missa snake pit. I efterhand gjorde det faktiskt inget, och jag tänker nog inte gå in på det så mycket, eller vad jag tycker om det. Ni får läsa mellan raderna. Det som hände var att vi blev lite försenade, sen hade vi oturen att tunnelbanan försenad pga att det samma dag var en CFN-fotball match. Så vi var knappt 5 minuter sena. Jag tänkte att det löser sig, som det alltid gör med tanke på att jag ändå har kontakter. Jag gjorde vad jag kunde men enda svaret svaret jag fick var "sorry bud, super strict here". Ingen mer förklaring. Min +1 hade varit James, han jag bor hos här i Edmonton. Efter gigget frågade jag honom om jag verkligen borde fråga om ett nytt snake pit pass. Han tyckte inte det och jag håller med. Snake pit'arna är till höger och vänster samt ganska små. Bästa platsen är helt klart mitten på långsidorna. Det enda jag ångrar är att jag gärna hade fått det gjort, checkat det av listan liksom.
Hur som helst! Fan va coolt det var ändå. Tyvärr har har man lyckats se en del på facebook, men fan va coolt det var. Det kändes lite som cunning stunts, men man vet ju lite vad som händer. En del saker var lite "cheesy", men ok. Jag vet inte riktigt vad mer det är att rapportera. Ride the lightning-stolen, lady justice, metal up your-ass toaletten.. puppets-korsen. Ehm. Äh, ni har säkert sett alla bilder på metontour.
Mitt rum hos James i Edmonton.
Källaren, utanför mitt rum.
Scenen. Till vänster ser man en del av snake pit'en.
Den utrymmet till vänster, från boxen och utåt, alltså inte mot scenen. Vi ställde oss i mitten bakom trumsetet.
Den utrymmet till vänster, från boxen och utåt, alltså inte mot scenen. Vi ställde oss i mitten bakom trumsetet.
Bakom Lars.
Ride The Lightning
Hetfield. One.
Jag tog nån till bild utanför efteråt men dom blev inte helt bra så jag tar nåt nytt kort idag istället. Ok. What else. Det är många saker jag hört, bla om nästa år efter Austarlien. Det verkar inte bli Europa i alla fall men vi får se. Sen har det ryktats lite om Abu Dhabi och kanske Rio i Brasilien. Vi får se vad som annonseras. Sen kommer något att annonseras på måndag. Jag måste kolla upp om det går att ändra flyget hem två dagar. You'll see.
Aja, snart dags att dra iväg mot Rexall Place igen. Just nu sitter vi ute på verandan hos James. Jag, Ron och James. Det är typ 27 grader varmt ute. Så jävla skönt. Det är nästan så att jag skulle vilja stanna här ett par dagar till.
Jag skriver snart igen.
E
Edmonton
Framme! Och snart är det läggdags. Klockan är 20.45 här vilket gör det till 04.45 i Sverige. Jag är lite mör i huvudet kan jag säga. Jag har checkat in på vandrarhemmet, kikat runt lite, knallat in på en irländsk bar, käkat subway. Det sammanfattar väl det hela egentligen. Jag har inte kunnat få nåt grepp om Edmonton alls än så länge. Jag fick en liten hint av Brian som bor i Toronto: "have fun and don't think Edmonton is an accurate representation of Canada haha". Edmonton passar bra som en stad man stannar till i när man egentligen är påväg nån annan stans. Lite som jag gör nu. Fast man skulle ha haft motorcykel. Jag försökte leta efter något att ta kort på men hittade egentligen inget.
Vandrarhemmet - Hostelling International Edmonton
Whyte Avenue (82 ave)
I morgon blir jag upphämtad av en kille i stan som heter James. Jag kom i kontakt med honom via min vän José i Frankrike. Jag har blivit erbjuden boende där tills att jag åker till Vancouver på måndag. Det tackar jag för. I morgon är det spelning! Fan va roligt det ska bli att se nya scenen IRL.
Jag skriver snart igen.
E
På väg till Kanada
London Heathrow. Om 10 minuter öppnar gaten till flighten mot Calgary. Ca 8 timmar i luften sedan ytterliggare ett flyg mot Edmonton. Äntligen. Än så länge har det varit väldigt segt. Det ska bli rätt gött att sätta sig på ett långflyg, då vet man att man är (mer) påväg åtminstone.
Hur som helst! Jag har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera bloggen/facebook/twitter. Jag tänkte jag skulle ta och skaffa en wordpress-blogg istället men nu ser jag att blogg.se faktiskt gjort om deras funktioner lite.
Äh, jag ska försöka fatta mig lite kort för annars blir det bara en massa ordbajs. Jag kommer fram i Edmonton 17.20 lokal tid. Då bär det av mot vandrarhemmet för lite chill. I morgon är det spelning. Jag vann faktiskt mini snake pit pass vilket var roligt. Jag har förhoppning om att lägga vantarna på nåt till pass till kommande 4 spelningar. Men vi får se. Det kommer vara nog så häftigt att se den nya scenen. Jag har faktiskt inte varit inne alls på metontour, och jag har försökt att undvika alla bilder som publicerats på facebook.
Jag. Trötter. Heathrow.
Jag har fortfarande en bilduppdatering från SF att göra, samt nåt till inlägg från Atlantic City. Det kommer. Men just nu lär jag väl försöka fokusera på den här resan. Nu reser jag helt själv så jag kommer antagligen har mer dötid som jag kan ägna åt detta.
E
Hur som helst! Jag har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera bloggen/facebook/twitter. Jag tänkte jag skulle ta och skaffa en wordpress-blogg istället men nu ser jag att blogg.se faktiskt gjort om deras funktioner lite.
Äh, jag ska försöka fatta mig lite kort för annars blir det bara en massa ordbajs. Jag kommer fram i Edmonton 17.20 lokal tid. Då bär det av mot vandrarhemmet för lite chill. I morgon är det spelning. Jag vann faktiskt mini snake pit pass vilket var roligt. Jag har förhoppning om att lägga vantarna på nåt till pass till kommande 4 spelningar. Men vi får se. Det kommer vara nog så häftigt att se den nya scenen. Jag har faktiskt inte varit inne alls på metontour, och jag har försökt att undvika alla bilder som publicerats på facebook.
Jag. Trötter. Heathrow. Jag har fortfarande en bilduppdatering från SF att göra, samt nåt till inlägg från Atlantic City. Det kommer. Men just nu lär jag väl försöka fokusera på den här resan. Nu reser jag helt själv så jag kommer antagligen har mer dötid som jag kan ägna åt detta.
E
Orion music + more
Då är vi i Atlantic City. Vi kom hit igår. Det är faktiskt en del Svenska clubbers här vilket är roligt. AC är en ganska ok stad, men går ändå inte att jämföra med Las Vegas. Varmt är det! En dag har gått på av festivalen, en dag återstår! Snake pit är så jävla överlägset. Jag slänger upp några bilder här så länge så får jag försöka skriva mer när jag kommer hem.
Det lustiga är att när jag var på euroaturnén så hade jag bra WiFi hela tiden, här har det bara varit skräp, så det har liksom inte varit läget att sitta och blogga. Vi får se hur lång tid det tar att ladda upp dessa bilder...
Första dagen i Atlantic City. Riktigt kass väder men vi badade faktiskt här ändå.
Atlantic City från stranden, fortfarande första dagen.
Orion music + more
Kirks crypt
MetClub-tältet
Det lustiga är att när jag var på euroaturnén så hade jag bra WiFi hela tiden, här har det bara varit skräp, så det har liksom inte varit läget att sitta och blogga. Vi får se hur lång tid det tar att ladda upp dessa bilder...
Första dagen i Atlantic City. Riktigt kass väder men vi badade faktiskt här ändå.
Atlantic City från stranden, fortfarande första dagen.
Orion music + more
Kirks crypt
MetClub-tältet
Äh, nu ger jag upp. Det verkar faktiskt som om uppkopplingen är rätt bra, dock är det skit blogg.se som inte fungerar som det ska. Självklart. Aja, vi ska dra bort till området nu. Skriver mer sen.
Ciao
Ciao
What the hell was that..?!
..it's only Erik! ropade Oskar och Roger Gadd bakom ryggen på James. "it's for the fans man", eller nåt säger James efteråt. Mycket lustigt måste jag säga. Det blev nog inte riktigt som jag hade planerat det faktiskt, i Oslo alltså.
Jag bakom Lars trumset. Photo taken by José The Sniper.
Klockan är sent, jag borde sova, jag bokade flyget till Köpenhamn för ett par dagar sen bara.. planering? Nja, vi spinnger vidare på samma tråd som senast. Men det löser ju sig alltid? Det kanske vore bra om det sket sig rejält nån gång så man lär sig. Jag har lite svårt att bestämma mig om det här inlägget ska handla om inför Horsens och Fængslet - State Prison Open Air, eller Oslo... eller både och!
Jag har inte skrivit nåt på länge. Tror ni jag har haft tid? Nja. Det har varit fullt upp med det sista i skolan, examensarbetet. Inte nog med det har jag dessutom tagit MC-körkort!! Så med körlektioner, uppkörning och en massa skrivande på examensarbetet, och glöm inte nattjobb, så har jag liksom inte prioriterat bloggen nåt. Jag kanske blir förlåten..? Så i och med det är jag inte så himla taggat för gigget i morgon. Det kommer att bli jävligt roligt jag vet det, och visst, det kommer bli sjukt kul att träffa vänner igen.. och jag vill verkligen höra nya versionen av My Friend of Misery med harmonierna! Men det blir en snabb visit till Danmark. In i morgon bitti, hem på torsdag morgon igen. Äh vafan, lite taggad är jag nog ändå.
Go and play! Photo taken by José The Sniper.
Tillbaka till Oslo en stund..! Jag kommer inte riktigt ihåg allt jag skulle berätta egentligen. Jag vet att jag brände mig ganska rejält i den varma Oslo-solen. Jag hade med mig en skylt där det stod "1001 shows and never been behind the drum kit" (alltså sista nollan i 100 struken). Jag tog fram den innan Seek. Det var James som såg den. Oväntat. Så han pekar på sig själv och pekar sedan på Lars och gestikulerar att det tyvär inte är upp till honom utan Lars. Så kollar han på Lars och pekar på mig och min skylt. Lars ser den men springer ut till scenens högra sida för att sedvanligt spotta ut energidryck på publiken. Chip, en av Metallicas crew som jag känner står framför scenen och gör sig beredd att kasta ut badbollarna. Lars vänder sig om och kollar på mig. Dom runt om mig skriker, Chip gestikulerar han också. Lars vinkar upp mig. På en minut var jag uppe på scenen. Ingen tvekan den här gången! Jag kommer upp och Kirk säger: "Hey bro, you made it!!" varpå jag svarar "FINALLY!". Vad händer sen? Tror ni jag blev nervös? Jag vet inte vad jag blev. Tunnelseenede fick jag i alla fall. 40 000 och jag ser nästan inget. Så Lars ber mig spela. Inte fan tänker jag spela? Jag har ett minne från ett klipp från USA när James blir riktigt sur när ett fan börjar slå på trummorna när han snackar med publiken. Tror ni jag vill spela? NEJ. Så Lars kommer fram och frågar mig om jag vill spela första delen av Seek. Tror ni jag vid det tillfället har en aning om hur seek går eller? NEJ. Hade jag väntat mig det eller? NEJ. Så jag sitter och funderar, hur fan går låten egentligen? Så Lars säger: "Ok, I play it and you start it", nåt sånt. 4 gånger, piece of cake. James kör sitt snack och sen "SEEK.. AND... DESTROY...!", så 4 gånger lite för fort visserligen men.. bedöm själva förresten..:
Jag startar Seek, två gånger i Oslo. Filmat av Mathias Hedeby.
Jag bakom Lars trumset. Photo taken by José The Sniper.
Klockan är sent, jag borde sova, jag bokade flyget till Köpenhamn för ett par dagar sen bara.. planering? Nja, vi spinnger vidare på samma tråd som senast. Men det löser ju sig alltid? Det kanske vore bra om det sket sig rejält nån gång så man lär sig. Jag har lite svårt att bestämma mig om det här inlägget ska handla om inför Horsens och Fængslet - State Prison Open Air, eller Oslo... eller både och!
Jag har inte skrivit nåt på länge. Tror ni jag har haft tid? Nja. Det har varit fullt upp med det sista i skolan, examensarbetet. Inte nog med det har jag dessutom tagit MC-körkort!! Så med körlektioner, uppkörning och en massa skrivande på examensarbetet, och glöm inte nattjobb, så har jag liksom inte prioriterat bloggen nåt. Jag kanske blir förlåten..? Så i och med det är jag inte så himla taggat för gigget i morgon. Det kommer att bli jävligt roligt jag vet det, och visst, det kommer bli sjukt kul att träffa vänner igen.. och jag vill verkligen höra nya versionen av My Friend of Misery med harmonierna! Men det blir en snabb visit till Danmark. In i morgon bitti, hem på torsdag morgon igen. Äh vafan, lite taggad är jag nog ändå.
Go and play! Photo taken by José The Sniper.
Tillbaka till Oslo en stund..! Jag kommer inte riktigt ihåg allt jag skulle berätta egentligen. Jag vet att jag brände mig ganska rejält i den varma Oslo-solen. Jag hade med mig en skylt där det stod "1001 shows and never been behind the drum kit" (alltså sista nollan i 100 struken). Jag tog fram den innan Seek. Det var James som såg den. Oväntat. Så han pekar på sig själv och pekar sedan på Lars och gestikulerar att det tyvär inte är upp till honom utan Lars. Så kollar han på Lars och pekar på mig och min skylt. Lars ser den men springer ut till scenens högra sida för att sedvanligt spotta ut energidryck på publiken. Chip, en av Metallicas crew som jag känner står framför scenen och gör sig beredd att kasta ut badbollarna. Lars vänder sig om och kollar på mig. Dom runt om mig skriker, Chip gestikulerar han också. Lars vinkar upp mig. På en minut var jag uppe på scenen. Ingen tvekan den här gången! Jag kommer upp och Kirk säger: "Hey bro, you made it!!" varpå jag svarar "FINALLY!". Vad händer sen? Tror ni jag blev nervös? Jag vet inte vad jag blev. Tunnelseenede fick jag i alla fall. 40 000 och jag ser nästan inget. Så Lars ber mig spela. Inte fan tänker jag spela? Jag har ett minne från ett klipp från USA när James blir riktigt sur när ett fan börjar slå på trummorna när han snackar med publiken. Tror ni jag vill spela? NEJ. Så Lars kommer fram och frågar mig om jag vill spela första delen av Seek. Tror ni jag vid det tillfället har en aning om hur seek går eller? NEJ. Hade jag väntat mig det eller? NEJ. Så jag sitter och funderar, hur fan går låten egentligen? Så Lars säger: "Ok, I play it and you start it", nåt sånt. 4 gånger, piece of cake. James kör sitt snack och sen "SEEK.. AND... DESTROY...!", så 4 gånger lite för fort visserligen men.. bedöm själva förresten..:
Jag startar Seek, två gånger i Oslo. Filmat av Mathias Hedeby.
Kolla igen när det skiter sig. OK, det är fan inte klockrent, inte lika bra som andra gången men var det så illa? Lars kommer in på slutet med två slag på bastrumman som också bidrar till fuckup'et.. tycker jag! Eller? Skit samma, jävligt roligt är det i alla fall!! Och en jävla upplevelse måste jag säga! Helt sjukt. Tror fortfarande inte det hände. FINALLY! 101 spelningar. The Fillmore. Meet & greet. Filmat åt MetOnTour. Bandet känner igen en. Vad finns det kvar? 102:a spelningen i morgon vet jag att det blir i alla fall.
Sen drar jag nog fan till Nordamerika för de sista spelningara i år i augusti. Jag måste. I need it.
E
Sen drar jag nog fan till Nordamerika för de sista spelningara i år i augusti. Jag måste. I need it.
E
Hemma igen..
..what the hell was that??
Hemma igen. Jag sitter och ler lite för mig själv i min etta på 45kvm. Jag vet ärligt talat inte om jag hunnit smälta spelningen i Oslo än. Eller. Det har jag nog inte. Jag ska dela upp Oslo-resan i flera blogginlägg tror jag, dels för att kunna smälta det som hände och dels för att jag inte riktigt har tid att blogga. Jag ska på kryssning nu snart med min klass på Högskolan som en sorts avslutning.
Oslo var helt otroligt bra. Fantastiskt väder, trevliga människor och grym publik. Jag håller helt klart den här spelningen högst av de 5 jag varit på i år. Nästa spelning för mig blir i Horsens, sen Atlantic City. Jag tror nog jag far till Nordamerika på 3D-inspelningen också.
I solen, fast egentligen var det väl skuggan vi var ute efter. Jag blev solbränd.
Gänget innan. Alla med snake pit pass.
Valle Hovin..
Hemma igen. Jag sitter och ler lite för mig själv i min etta på 45kvm. Jag vet ärligt talat inte om jag hunnit smälta spelningen i Oslo än. Eller. Det har jag nog inte. Jag ska dela upp Oslo-resan i flera blogginlägg tror jag, dels för att kunna smälta det som hände och dels för att jag inte riktigt har tid att blogga. Jag ska på kryssning nu snart med min klass på Högskolan som en sorts avslutning.
Oslo var helt otroligt bra. Fantastiskt väder, trevliga människor och grym publik. Jag håller helt klart den här spelningen högst av de 5 jag varit på i år. Nästa spelning för mig blir i Horsens, sen Atlantic City. Jag tror nog jag far till Nordamerika på 3D-inspelningen också.
I solen, fast egentligen var det väl skuggan vi var ute efter. Jag blev solbränd.
Gänget innan. Alla med snake pit pass.
Valle Hovin..
Det får räcka så för stunden tror jag. Jag återkommer senare med en bättre redogöresle över hur Oslo var. Nu måste jag slänga mig in i duschen.
E
E
Framme i Oslo
Idag är det dags för spelning igen! Jag, Markus och Sara står i entrén på Anker Hostel och väntar in Viktor som snart borde vara här. Så jävla hungriga är vi. Vädret i Oslo är helt otroligt. Man skulle ha tagit med sig shorts, det kunde man inte tro om landet till väst.
Igår blev det fest.. med råge. Vi började på vandrarhemmet innan det bar av mot Hard Rock Café. Men dra åt helvete vad dyrt det är där alltså. Som tur är började norskarna bjuda på öl och Christoffer på sprit! Annars är det rätt lugnt idag. Som sagt, snart dags för mat sedan bär det av mot Valle Hovin.
Förfest
På Hard Rock Café
Eh...
Trött markus.
Hedeby <3 Stoffe
Igår blev det fest.. med råge. Vi började på vandrarhemmet innan det bar av mot Hard Rock Café. Men dra åt helvete vad dyrt det är där alltså. Som tur är började norskarna bjuda på öl och Christoffer på sprit! Annars är det rätt lugnt idag. Som sagt, snart dags för mat sedan bär det av mot Valle Hovin.
Förfest
På Hard Rock Café
Eh...
Trött markus.
Hedeby <3 Stoffe
Nu kom Viktor precis. Dags för mat!
Återkommer med ett inlägg på tåget i morgon nån stans i Sverige. Tåget går typ 07.30 så det kommer nog bli en seg dag i morgon. Jag är väl i Gävle runt 16....
E
Återkommer med ett inlägg på tåget i morgon nån stans i Sverige. Tåget går typ 07.30 så det kommer nog bli en seg dag i morgon. Jag är väl i Gävle runt 16....
E
På tåget till Oslo
I skrivande stunder sitter jag och Hedeby på tåget från Stockholm till Oslo. Internet går upp och ner hela tiden så det blir spännande att se hur lång tid det kommer att ta innan det här inlägget verkligen kommer upp på bloggen. Min dag började i alla fall redan kl 04.30. Eller efter lite snooze, 04.50. Två plattor öl hade jag inhandlat som jag släpade med mig till tågstationen. Det gör jag inte om igen. 16kg öl att släpa på i en kvart-tjugo är ingen höjdare. Jag orkade knappt lyfta armarna på tåget från Gävle till Stockholm. Det är därför jag först nu skriver något.
Två lådor öl och Mathias coop-påse.
Bloggar!
Det kommer bli kul med turné igen. Fast jag vet inte om man kan kalla en spelning för turné? Jag har tyvärr varken tid eller råd att göra mer spelningar. Oslo är ju så pass nära att man bara kan svänga förbi. Men jag har så jävla fullt upp med examensarbete och andra fritidssysslor att jag egentligen inte borde åka till Oslo ens. Å andra sidan finns det väl inte på världskartan att jag missar en Metallicaspelning som bara är nästgårds.
SNAKE PIT
Ja, det är väl ett ganska hett ämne, eller? Jag fick faktiskt ett samtal från.. nu kommer jag inte ihåg namnet, men från jämtland i alla fall. Någon som följt bloggen och undrade lite om snake pit-passen. Jag säger väl som jag brukar, att oftast så fylls inte snake piten helt utan fylls på eftersom. Om jag lyckas få tag på några extra så blir det på samma dag som spelningen, men det finns ingen garanti alls för det. Jag kan inte lova något. Sedan är min lista rätt lång på namn som jag måste försöka prioritera i sådana fall.
Snygg-Hedeby
Snart är det väl dags för första ölen tror jag. Ikväll är det förfest på Hard Rock Café i Oslo. Det ligger på Karl Johan, inte svårt att hitta. MEN, vi tänker ju börja på vandrarhemmet, alltså Anker Hostel (det får ni söka efter själv) innan vi går dit. 70NOK för en stor öl känns lite väl överdrivet, ligger väl runt 100SEK då antar jag. Å det går ju inte för en annan som är student.
Ses i snart i Oslo!!
E
Två lådor öl och Mathias coop-påse.
Bloggar!
Det kommer bli kul med turné igen. Fast jag vet inte om man kan kalla en spelning för turné? Jag har tyvärr varken tid eller råd att göra mer spelningar. Oslo är ju så pass nära att man bara kan svänga förbi. Men jag har så jävla fullt upp med examensarbete och andra fritidssysslor att jag egentligen inte borde åka till Oslo ens. Å andra sidan finns det väl inte på världskartan att jag missar en Metallicaspelning som bara är nästgårds.
SNAKE PIT
Ja, det är väl ett ganska hett ämne, eller? Jag fick faktiskt ett samtal från.. nu kommer jag inte ihåg namnet, men från jämtland i alla fall. Någon som följt bloggen och undrade lite om snake pit-passen. Jag säger väl som jag brukar, att oftast så fylls inte snake piten helt utan fylls på eftersom. Om jag lyckas få tag på några extra så blir det på samma dag som spelningen, men det finns ingen garanti alls för det. Jag kan inte lova något. Sedan är min lista rätt lång på namn som jag måste försöka prioritera i sådana fall.
Snygg-Hedeby
Snart är det väl dags för första ölen tror jag. Ikväll är det förfest på Hard Rock Café i Oslo. Det ligger på Karl Johan, inte svårt att hitta. MEN, vi tänker ju börja på vandrarhemmet, alltså Anker Hostel (det får ni söka efter själv) innan vi går dit. 70NOK för en stor öl känns lite väl överdrivet, ligger väl runt 100SEK då antar jag. Å det går ju inte för en annan som är student.
Ses i snart i Oslo!!
E
Snake pit @ Stade de France, Paris
Ja, rubriken får väl bli så. Som ni kanske förstår är jag hemma nu. Jag kom hem i söndags eftermiddag. När spelningen var klar i Paris kände jag att jag nog gärna hade velat åka vidare till Udine. Jag träffade 3 danskar som bestämt sig för att köra dit och faktiskt hade en plats kvar i bilen. Men det hade nog varit lite väl tätt inpå att ändra planerna då. Hur som helst. Jag kan väl börja inlägget från när jag och Asta reste från Warszawa i fredags.
Fredag 11/5-12 Warszawa - Paris
Warszawa, temperaturen var runt 25 grader. Elias hade precis varit på sin sista föreläsning och dessutom hämtat upp två vänner. Jag och Asta hade packat ihop våra saker och tanken var att vi skulle knalla iväg och äta. Vi gick till en park där det finns en riktigt grym grillservering. Det blev grillad kyckling och några bira samt lite skitsnack innan jag och Asta blev tvungen att dra.
Vi tog tåget från Porte Maillot till vår vän José där vi skulle bo. Där blev vi uppmötta av José, Otto och Louis ("blou"). José hade vi träffat redan i Prag men det var länge sen sedan vi senast såg Otto och Louis. Vi gick hem till José och Alexandras lägenhet för lite mat och öl. Vi bestämde att vi skulle försöka komma upp i ganska god tid dagen efter för att försöka hinna med att se lite av Paris. Jag och Louis har båda varit där förut men det hade varken Otto eller Asta.
'
Gojira öppnade, sedan The Kills. Gojira börjar växa på mig faktiskt. Det är faktiskt rätt fet musik och dom gör det jävligt bra live. Metallica kliver på och nära 80.000 personer hörs väl. Största överraskningen var Hell and Back, men kanske även No Remorse. Sedan vet jag inte vad som hände under Enter Sandman. Jag tror att det faktiskt blev ett misstag när "now I lay me down to sleep"-tapen inte gick på. Eller kanske inte. Jag hittade precis ett rätt ok klipp på youtube. Det kan i alla fall inte varit helt inplanerat. "Right here, right now". Herregud :)
Det roliga i det hela var att Kirk såg skylten och log. Han kollade mot Lars och pekade men Lasse var upptagen. Sedan när Lars stod där och fotade gick han fram till Lars och sa något i stil med: "Bring that guy up". Men så blev det inte. Bättre lycka nästa gång! Jag hade en riktigt grym 100:e spelning i alla fall, och jag kommer att komma ihåg den. Just det faktum att man har så många vänner runt om i världen gör att det är så värt det. Sen så klart att se Metallica, men det känns nästan mer som en jävligt bra bonus nu för tiden.
Förresten såg jag att min vän Riccardo De Santis fick räkna in seek i Udine. Det unnar jag honom verkligen!
Söndag 13/5-12 Paris - Stockholm (Skavsta) - Gävle
Vi kom hem sent från spelningen. Vi kom i säng runt.. 03 kanske. Vi skulle upp 06. Jag vaknade 07 med ett ryck: jag hade stängt av snoozen. Helvete. Vi hann med tåget mot Porte Maillot 07.26. Vi var vid bussterminalen kl 08.10. Nästa buss gick 08.35. Flyget gick 09.55. HELVETE. €161 kostade den taxiresan. Men det var det ändå värt. Hade vi missat flyget hade det nog kostat oss 2000-3000kr per person att flyga hem.
Sedan finns det väl inte så mycket mer att berätta. Sista minuten hem från Stockholm central. Hemma i Gävle kl 16.00. Hemma i lägenheten strax efter det. Jag tackade Asta för en helt grym vecka och sa hej då. Resten av kvällen tillbringade jag på soffan, totalt avdäckad.
Ännu en turné avslutad. Nästa stopp: Oslo. Ses där!
E
Fredag 11/5-12 Warszawa - Paris
Warszawa, temperaturen var runt 25 grader. Elias hade precis varit på sin sista föreläsning och dessutom hämtat upp två vänner. Jag och Asta hade packat ihop våra saker och tanken var att vi skulle knalla iväg och äta. Vi gick till en park där det finns en riktigt grym grillservering. Det blev grillad kyckling och några bira samt lite skitsnack innan jag och Asta blev tvungen att dra.
Warszawa. Elias tagit sin första snus någonsin och är lite yr.
The Gang
Tillslut knallade Asta och jag iväg till bussen till flygplatsen. Wizzair-flighten, också ett sånt där fantastiskt lågprisflygbolag som Ryanair, var försenat. Vi landade i Paris-Beuvois, dryga timmen utanför Paris, 2 timmar försent. På bussen hamnade jag och Asta nära en snubbe som snackade i telefon KONSTANT. Jag satt och retade upp mig så himla länge, så efter att killen avslutade sitt 10:e samtal efter 45 minuter i telefon, flippade jag. Exakt vad jag sa kommer jag inte ihåg men i det stora hela var det: "Hey bro, no more phone calls. I'm sick and tired of hearing your fucking voice the whole fucking bus trip". Nåt sånt. Sen blev det tyst i bussen. Jag hade redan huvudvärk. Sedan fick jag lite ångest för stackarn så jag tänkte att jag skulle be om ursäkt när vi skulle gå av bussen. Jag har aldrig sett någon försvinna så fort från en buss någonsin. Aja.
Vi tog tåget från Porte Maillot till vår vän José där vi skulle bo. Där blev vi uppmötta av José, Otto och Louis ("blou"). José hade vi träffat redan i Prag men det var länge sen sedan vi senast såg Otto och Louis. Vi gick hem till José och Alexandras lägenhet för lite mat och öl. Vi bestämde att vi skulle försöka komma upp i ganska god tid dagen efter för att försöka hinna med att se lite av Paris. Jag och Louis har båda varit där förut men det hade varken Otto eller Asta.
Första gången The Sniper inte lyckades ta ett bra kort tror jag. Det var ju ändå min telefon så.. :)
Lördag 12/5-12 GIG #100
Dagen började runt 09-10. Vi gick upp och blev serverade frukost av vår husmor Alexandra. Vi tog oss iväg ganska snart mot Eiffeltornet, sedan Triumfbågen och slutligen Notre Dame. Jag hade i stort sett lovat mina vänner att vi skulle få tag på snake pit-pass, och att köa varit meningslöst med tanke på att fransmännen brukar vara bra duktiga på att just - köa.
Två skyltar. Fingers crossed.
Eiffeltornet
Triumfbågen
'Jag & Lou. Vi käkade på restaurang i närheten av Notre Dame. Ölen kom med tomtebloss. :)
Asta & Otto
Så vid 14.00 eller vad nu klockan var rörde vi oss mot Stade de France i lugn och ro. Jag skriver det igen: fan va skönt det är med snake pit. Vi kom det och såg oss om. Det var massor folk vi kände igen och det blev många kramar. Det var ganska mycket folk vid ingångarna men istället för att ställa oss i kön beställde vi en öl och knallade runt i det fina vädret.
Stade de France
Så var det "problemet" med snake pit. Det löste sig. Det löste sig mycket väl, över förväntan. Jag väljer att inte berätta mer än så. Men det var roligt att kunna göra några vänner glada. Så känslan var bra när vi gick in i arenan. Ja just ja, förutom att vi inte fick ta in svenska flaggan vilket resulterade att jag också glömde den kvar på arenan. Jävla grodor.
Gojira öppnade, sedan The Kills. Gojira börjar växa på mig faktiskt. Det är faktiskt rätt fet musik och dom gör det jävligt bra live. Metallica kliver på och nära 80.000 personer hörs väl. Största överraskningen var Hell and Back, men kanske även No Remorse. Sedan vet jag inte vad som hände under Enter Sandman. Jag tror att det faktiskt blev ett misstag när "now I lay me down to sleep"-tapen inte gick på. Eller kanske inte. Jag hittade precis ett rätt ok klipp på youtube. Det kan i alla fall inte varit helt inplanerat. "Right here, right now". Herregud :)
Enter Sandman, Stade de France, Paris
Stade de France, strax efter insläpp.
Stade de France
James Hetfield
Så var blev det dags för Seek and Destroy. Alla hade snackat om att det var min tur att komma upp på scenen och räkna in seek, det var ju ändå min 100:e spelning. Ärligt talat så har jag aldrig gillat skyltar. Jag tyckte nästan det kändes löjligt att hålla upp den till och med. Men de runt om kring mig skrek som galningar på Lars och pekade på mig och skylten. José tog till och med tag i skylten och höll upp den extra högt för att den skulle bli synlig. Tyvärr var dansken upptagen med att posera för Ross Halfin. När jag tänker efter gjorde han EXAKT likadant i Warszawa. Han gick ut till höger och spottade energidryck i vinkel mot publiken, sedan tog han Ross kamera och började fota publiken.
Det roliga i det hela var att Kirk såg skylten och log. Han kollade mot Lars och pekade men Lasse var upptagen. Sedan när Lars stod där och fotade gick han fram till Lars och sa något i stil med: "Bring that guy up". Men så blev det inte. Bättre lycka nästa gång! Jag hade en riktigt grym 100:e spelning i alla fall, och jag kommer att komma ihåg den. Just det faktum att man har så många vänner runt om i världen gör att det är så värt det. Sen så klart att se Metallica, men det känns nästan mer som en jävligt bra bonus nu för tiden.
Förresten såg jag att min vän Riccardo De Santis fick räkna in seek i Udine. Det unnar jag honom verkligen!
Söndag 13/5-12 Paris - Stockholm (Skavsta) - Gävle
Vi kom hem sent från spelningen. Vi kom i säng runt.. 03 kanske. Vi skulle upp 06. Jag vaknade 07 med ett ryck: jag hade stängt av snoozen. Helvete. Vi hann med tåget mot Porte Maillot 07.26. Vi var vid bussterminalen kl 08.10. Nästa buss gick 08.35. Flyget gick 09.55. HELVETE. €161 kostade den taxiresan. Men det var det ändå värt. Hade vi missat flyget hade det nog kostat oss 2000-3000kr per person att flyga hem.
Sedan finns det väl inte så mycket mer att berätta. Sista minuten hem från Stockholm central. Hemma i Gävle kl 16.00. Hemma i lägenheten strax efter det. Jag tackade Asta för en helt grym vecka och sa hej då. Resten av kvällen tillbringade jag på soffan, totalt avdäckad.
Ännu en turné avslutad. Nästa stopp: Oslo. Ses där!
E
Snake pit @ Warszawa
#99
Fan va skönt det är med Snake Pit alltså. Det är egentligen helt sjukt. Vi tog det lugnt hela dagen, käkade lunch vid 13, åkte till gigget 15. På biljetten hade vi early entry, men man hade redan öppnat dörrarna när vi kom dit. Vi kände en viss stress, som visade sig vara helt obefogad, för när vi kom fram till ingången till snake pit så hade dom fortfarande inte öppnat den. Gojira öppnade, sedan Black Label Society, Machine Head och slutligen Metallica. Ca 45 000 pers var det i publiken. På The Big 4 var det 80 000.
Dagarna går väldigt fort och blir inte alls lika jobbiga när man slipper ställa sig i kö tidigt på förmiddan. Jag har säkrat mitt snake pit till Paris i alla fall. Så jävla skönt. Franska fansen kommer ju att börja köa från 07-08 på morgonen liksom. Jag tror faktiskt jag även kommer kunna hjälpa andra in i piten på lördag, dock blir nog inte det förrän nån gång innan Metallica går på.
Ingången till Bemowo.
Utanför ingången till snake pit.
Helt ok platser. Antar att jag lär fundera på att börja sola efter den här bilden...
Snake pit
Gojira
Zakk Wylde, BLS
Machine Head
Adam Duce från Machine Head (bakom kameran) i Snake Pit. Resten av bandet kom sen med.
James och Kirk under NEM om jag inte missminner mig.
Killarna ute på scenen i snake pit
Lasrar under One.
Thank you, good night.
Fan va skönt det är med Snake Pit alltså. Det är egentligen helt sjukt. Vi tog det lugnt hela dagen, käkade lunch vid 13, åkte till gigget 15. På biljetten hade vi early entry, men man hade redan öppnat dörrarna när vi kom dit. Vi kände en viss stress, som visade sig vara helt obefogad, för när vi kom fram till ingången till snake pit så hade dom fortfarande inte öppnat den. Gojira öppnade, sedan Black Label Society, Machine Head och slutligen Metallica. Ca 45 000 pers var det i publiken. På The Big 4 var det 80 000.
Dagarna går väldigt fort och blir inte alls lika jobbiga när man slipper ställa sig i kö tidigt på förmiddan. Jag har säkrat mitt snake pit till Paris i alla fall. Så jävla skönt. Franska fansen kommer ju att börja köa från 07-08 på morgonen liksom. Jag tror faktiskt jag även kommer kunna hjälpa andra in i piten på lördag, dock blir nog inte det förrän nån gång innan Metallica går på.
Ingången till Bemowo.
Utanför ingången till snake pit.
Helt ok platser. Antar att jag lär fundera på att börja sola efter den här bilden...
Snake pit
Gojira
Zakk Wylde, BLS
Machine Head
Adam Duce från Machine Head (bakom kameran) i Snake Pit. Resten av bandet kom sen med.
James och Kirk under NEM om jag inte missminner mig.
Killarna ute på scenen i snake pit
Lasrar under One.
Thank you, good night.
Black Label Society var väldigt kul att se. Zakk Wylde är ju lite av en levande legend. Andra gitarristen i bandet, Nick Catanese, var också kul att se. Han kom fram och ställde sig flera gånger framför oss, och kastade även ut ett par plektrum. Självklart plockade vi inte en enda så jag gjorde "en Asta": jag pekade på snake pit-scenen och gick dit, så fick han komma ge mig ett plektrum i handen istället! HAH! Man måste inte vara en söt liten blond tjej för att lyckas med en sån sak! :)
What else, what else. Ehm, jo, det är väl fan dags att man lär sig texten till Shortest straw snart, nu när man hört den så jävla många gånger live. Jag kanske lärt mig den tills Paris. Suspicion is your name, Your honesty to blame, Put dignity to shame, Dishonor.
Nä, nu är klockan alldeles för sent. Jag återkommer med mer bloggande sen! I morgon bär det av mot Paris! Just ja, jag har fått lite indikationer på att det kommer att dyka upp nåt ännu större än de 8 spelningarna i Mexico. Jag undrar just vad det kan vara..
God natt!
E
What else, what else. Ehm, jo, det är väl fan dags att man lär sig texten till Shortest straw snart, nu när man hört den så jävla många gånger live. Jag kanske lärt mig den tills Paris. Suspicion is your name, Your honesty to blame, Put dignity to shame, Dishonor.
Nä, nu är klockan alldeles för sent. Jag återkommer med mer bloggande sen! I morgon bär det av mot Paris! Just ja, jag har fått lite indikationer på att det kommer att dyka upp nåt ännu större än de 8 spelningarna i Mexico. Jag undrar just vad det kan vara..
God natt!
E
